Barn är fyndiga.
*Dotter och son sitter och pratar vid köksbordet (ca 3 och 5 år)
Hon säger: Jag kan räkna baklänges... 3, 2, 1
Han säger att det kan jag med
Hon - Nehej det kan du inte alls det
Han- Joho och så vänder han sig om på stolen och så räknar han 1, 2, 3
Så visst kunde han
**********************************************************************************************************************************
Äldsta dottern (var väl 2-3år då)
Klipper bort en stor tes från luggen,
vi förklarar att så får man inte gör och att det inte är fint.
Någon dag senare säger hon - mamma här är jag ful (pekar på jacket i luggen) men här är jag fin.
Och visst var hon det
*******************************************************************************************************************************
Vår minsta tjej 3år är på trav, vi skriver upp vårt mobilnummer på armen, om hon skulle komma bort.
Efter en stund säger hon
- Nu går jag
-Nej du får inte gå iväg själv, då hittar vi ju inte dig bland alla människor.
Då drar hon upp tröjärmen och säger - Jag visar min arm så kan dom ringa dig...
Hmm vad svarar man på det?
********************************************************************************************************************************